Jag är bäst.
Nostalgia
Jag måste ha gått i ettan, och brorsan i trean när vi fick vårt Super Nintendo. Tills dess hade mamma varit dagmamma, men valde nu att utbilda sig till lärare. Mamma ville inte ha oss på fritids, så vi fick ett TV-spel för att klara av eftermiddagarna innan mamma eller pappa kom hem. Vi fick ett Super Nintendo, med de tillhörande spelen "Super Mario World" och "Super Tennis". Där satt vi, jag och brorsan, och lät vår husgud Mario hoppa genom de nittiosex nivårna, och jag kan nästan inte låta bli att le när jag idag spelar igenom spelet och minns namnen vi hittade på; "Hemliga skogen", "stjärnvärlden", och "snurrhopp". Allt var fria översättningar som brorsan hade gjort, med någon halvtaskig engelska.
Dock är det jag kanske minns allra mest, och bäst med för den delen den födelsedagen då jag fick "The Magical Quest Starring Mickey Mouse". Jag måste ha fyllt åtta eller nio år den gången. En liten pojke, med tappade framtänder blir världens gladaste när han öppnar sitt paket; innehållandes ett helt nytt tv-spel. Med Musse Pigg i huvudrollen. Jag minns hur jag endast fick spela 30 minuter om dagen när mamma och pappa var hemma, men på min födelsedag fick jag spela lite extra. Jag kom till första bossen, men väl där någonstans var det slut på det roliga. Ändå var jag det för tillfället mest nöjda barnet i Sverige.
Tänk hur man på den här tiden kunde vara så sjukt nöjd med sina presenter. Visst brukar jag inte bli missnöjd idag heller, men nu brukar jag inte heller önska mig något direkt. Varför har inte en present lika stor effekt hos oss när vi blir äldre? Varför ska endast barn kunna känna riktig uppskattning? Jag vill nog inte växa upp egentligen. Forever young. Glad. Snäll. Och söt.
Tv-spelandet med min bror är något jag minns med glädje ändå. Tror jag. Imorgon kommer min bror hit och hälsar på; vilket ska bli väldigt trevligt. Trots alla bråk, saknar jag dig. Älskade bror. Förlåt för allt.
-------



Från vänster: Första bossen i Musse-spelet, Super Tennis, och Super Mario World.
Konsten att ta avsked
Idag köpte jag ett par svarta byxor och en brun t-shirt från Fienden på Weekday. Fet rea där. Gå dit.
----
Ursäkta, men vad är grejen med denna ELLE-gala egentligen? Är det något jag bör känna till? Och varför är det en sådan hype kring den?
Ett test
You are Spider-Man
| You are intelligent, witty, a bit geeky and have great power and responsibility. ![]() |
Intelligent och lite geek. Haha.
Vilken hjälte är du?
Uppmaning
HERREGUD!
0103![]() | Det amerikanska genresystemet | (5.0) | G | 2007-01-16 | 1 |
Wow! Yay! Jippie!
Haha, det här är ju typ sjukast någonsin. Jag klarade alltså alla delkurserna. All förberedelse till den sista tentan kan räknas till högst 5h. Jag läste två texter lite sluddrigt och läste igenom mina anteckningar. Köpte inte ens fördjupningsboken.
Nu är jag så sjukt nöjd. Nu ska jag ta mig en öl, och spela lite TV-spel.
AARRRRRRRRIBA!
Fredag
Nåväl,
igår började jag min nya jag-vill-bo-kvar-i-min-studentlägenhet-kurs; "Astronomi: universums utveckling, 5p". Föreläsningarna hålls varannan torsdag på Chalmers, och eleverna bestod väl ungefär av mig samt 50st äldre män i sextioårsåldern. Tog väl ungefär 30 minuter innan jag somnade, men det var ändå rätt intressant.
Jag gillar fysik. Jag gillar astronomi. Jag gillar speciellt filosofisk astronomi. Typ sitta och fundera om hur stort universum kan vara; tanken gör en galen. När jag tänker på universum kommer jag alltid osökt in på den vanligaste frågeställning från min barndom; hur skulle det egentligen kännas att vara död? Hur det kommer sig vet jag egentligen inte, men det är lite lustigt. Så småningom spårade kvällen som vanligt ur och jag avslutade den som ett gråtande vrak utan någonstans att ta vägen.
Idag har dock varit en bra dag; jag har varit på Hisingen med Johan & Draken, där besökte vi en TV-spelsaffär och köpte gamla NES-spel. Sedan har vi även varit på Movieline, där jag lyckades hitta Harold and maude för 69 kronor. FYND! Efter det åt vi mat på 14m2 mat. Det var gott och nu är jag hemma. Nu ska jag städa upp min lägenhet innan kvällen, då jag får besök.
Visst är det väl enormt tråkigt att städa? Någon som kan tänka sig bli leasad mot en inte allt för stor penning?
Gårdagens frågeställning
Pete
Gösta skriver ett brev
"Kanske är det så att de inte finns arbetare kvar i vårt land, kanske har gränserna börjat utjämnas, vad vet jag, tanken kommer för mig, när vi nu har en borgerlig regering, och som de flesta finner bra."
"Vi har elljusstaken kvar i fönstret, ser att grannarna plockat bort sina, men jag vill hålla kvar det lite till, den är så fin så den skulle kunna få stå där och lysa ändå tills ljusa vårkvällar kommer."
"Jag har börjat rensa i mitt liv. Tänk dig att jag handskrivit dagböcker i 27 år. Så många saker som hänt under den tiden, så nu läser jag gamla minnen och sen förstör jag böckerna. Lite svårt är det för mig att göra mig av med dem. Men man får inget ta med sig när man dör. Så nu tar jag en bok i taget men läser först, och låter tankarna föra mig tillbaks i tiden och minns.
Läser om en dag, det var när jag fyllde 64 år så skrev jag
--Idag är det min dag, 64 år , vilken bra ålder jag befinner dig i. Klok, nöjd, mogen, tillfreds med tillvaron. Hår kvar, tänder som jag kan använda, ett hjärta som återigen sköter sig, och så kan jag ta hand om mig själv--
Så nog är det nyttigt läsning så här många år efteråt.
Visst är det märkligt det här med förnöjsamhet?
Vad ofta man glömmer bort hur bra allting är.
Det där som man tar för givet.
Det där som man skulle känna tacksamhet för.""Hos oss går livet sin gilla gång, rullar på som man säger, fast det har satts käppar i hjulen, så rullningen går inte alltid så bra.
Krämpor och ork sätter stopp för vanliga sysslomål. Men än så länge klarar vi oss utan hjälp. Skönt är det, för var finns hjälpen att få?"
"Vi har köpt DVD med ”Hem till byn” första delen, Det är en så trevlig serie att följa människor i 35 år de blir ju som vänner och bekanta, nästan som om man bodde i byn.
Vi har inte så vi kan se det på TVn utan vi tränger ihop oss och ser den tillsammans på datan, Det går bra, och så är det bra att man har någon att tränga ihop sig med. Kommer du ihåg när TVn gjorde sitt intåg i vårt land, när man samlades hos grannar, och stolar ställdes fram som så alla kunde sätta sig och med stora ögon se och höra. Det var gemenskap det."Det här är ju sjukt vackert. Gösta ger mig hopp. Tror jag.
Get rid of this heartache?

-----------
Att se dem tillsammans, var som att få ensamheten uppkastad i ansiktet. Igen. Ständigt denna påminnelse. Var ska jag ta vägen?
Drömmen om ett (anständigt) liv
Jag behöver en kvinna i mitt liv, och jag behöver det nu. Det behöver inte vara en flickvän, utan det räcker med en god och nära vän som jag kan krama, när det behövs. När det är svårt. Vid sådana tillfällen som just nu.
När misären blir vardag, vad gör livet då värt att leva? Vad gör man när ensamheten river upp extremdjupa hål i bröstet, som endast tomhet och hopplöshet kan fylla? Kan drömmen om ett anständigt liv verkligen uppfyllas?
Ge mig

Fest erller?
Vad gör jag nu?
Nåväl, det jag vill och försöker göra, är att tacka klassen från grundkursen i filmvetenskap för en väldigt trevlig höst. Ses vi igen?
Runnig from camera
Amatördiagnos
Locket har övergått till båda öronen, och är mer påtagande. Men det kanske inte är så farligt då.
Doktor sökes
Skall prova att dricka öl för att få bort problemet.
En liten tanke
Det jag kom på var att; jag skickade ju in ansökningarna för sent! Jag vill minnas att jag med hängande huvud, två dagar för sent lade mina ansökningar på posten med tankebanorna "har jag ändå betalat porto kan jag lika gärna skicka in skiten". Det som skedde var alltså att GU tolererade en för sen ansökan, något (så som jag förstått det) är högst ovanligt.
Om de inte hade gjort det - vad hade hänt då? Vem hade jag varit då? Jag hade förmodligen bott kvar i Ludvika, och vad hade jag gjort där? Förmodligen jobbat på SECO, och tjänat massa pengar som jag inte hade vetat vad jag skulle ha till. Hur hade jag varit idag? Jag hade bott hemma, och varit genomslö. Hade jag ens levt idag?
Jag skulle inte ha lärt mig något om Göteborg, inte lärt känna något nytt folk; personer så som Gustav, Doktorn och Hans skulle inte existera. Hur hade min relation med Johan, Calle och Oen varit?
Jag hade fått träffa Draken mer, samt Pärta på helgerna, vilket i princip är det enda jag saknat från Ludvika. Dessutom hade jag inte behövt kugga morgondagens tenta; något som nu ter sig som ett faktum. Men vänder man perspektiven är väl inte det hela världen heller.
Slutsats: Tänk vad en liten godhjärtad individ på GU:s administrativa avdelning kan göra för världen. Tack.
Tenta = antiskoj
dry your eyes for me
I tried to make a song for so long
to show you that I care
to show you that I care, when you're over there
cause people stop and stare
they think it's all unfair
they wan't to be like you
and you know it's true
Stenmark

Feber
Elmo var bra i onsdags förresten. Och Martin Linö var GRYM! Kolla upp honom. "laglandet" på myspace tror jag.
Godnatt!
Vill du bara prata?
Dödlig hostattack
Spelning imorgon
Pepp på det! Opepp på resten.
Under ytan
Putsade mitt badrum idag, så det blev skinande rent, och då kunde jag ju inte undgå att bada. Känslan av att ligga där, och bara släppa ner huvudet under ytan är ju enorm. Då släpper allt, och en ny värld uppenbarar sig. Det är lugnt, fridsamt och stilla; barndomsminnen från badhus upprepar sig. Klordoften infinner sig nästan i näsan, vips vaknar man och ställer sig frågan: var är jag?
Bra dag på jobbet
Insomnia
Visst är sådanthär extremt frustrerande?
Singin' in the rain
På kvällen importerade jag även tre filmer från play.com; The Killing, Killer's Kiss och Paths Of Glory. Det var rea, å det kostade endast 19€, inklusive frakt. Jag är konsumtionsamhällets störste offer, och nu även fattigat i Göteborg (känns det som).
Idag har jag druckit kaffe, ätit en macka, kollat på Tusenbröder III, skrivit med pappa på Skype, och om två timmar skall jag jobba. Ha en bra dag.
Enkel fundering om konstigt fenomen
Någon som vet?
(Okej, "alltid" var väl fel ord. Men ofta. Nästan allt, förutom mejeriprodukter?)
Vardagsninja
Postat av: bullen
tjena...nu vill vi höra om ditt liv. Inte om filmer
2007-jan-06 @ 20:28:42
---------
Jadu, käre Bulle; vem du nu är. För din skull ska jag berätta vad jag har ägnat mig åt hela dagen.
Jag vaknade runt 12-snåret, och Calle kom över. Vi spelade lite Starfox adventures, vilket faktiskt är rätt skoj. Sedan lagade vi mat (pasta med kalkon/ärter/ost-sås); den smakade fint och gjorde att vi var mätta under dagens huvudsakliga aktivitet; Laserdome.
Laserdome; som var något helt nytt för mig, var ju faktiskt fantastiskt roligt. Att springa runt i trång miljö med massa andra personer som kände sig som små barn, skjutandes med laser på varandr är ju helt enkelt underbart. Jag var inte direkt bäst i världen på fenomenet, men jag är ändå ganska nöjd med min insats. Det viktiga var iallafall att mitt lag (det röda laget) vann varje match.
Efter den trevliga tillställningen begav vi oss hem, jag beställde en kebabpizza (som smakade utsökt), som jag sedan tog med mig till Johans kompis Karl (som förövrigt har texten "Ta på den." huserandes på sin dörr), där en gruppering unga män hade samlats för att avnjuta folköl. Johan och hans klasskompisar gick så småningom ut, medan jag gick hem, och nu sitter jag här. Småpratar lite på Msn med folk, dricker vatten och överväger hur jag ska spendera min söndag.
Det känns som att jag har blivit allt för slö, jag blir allt fetare, och med fettet följer slöheten. Den stora frågan inför imorgon är om jag ska jobba, eller inte jobba? Mest av allt vill jag bara ut och springa. Springa, springa och åter springa, tills benen inte orkar mer. Då vill jag bara skrika så högt jag kan och bli omfamnad.
Kanske saknar jag närheten till skog lite, trots allt?
Pulp Fiction
är en av de mest berömda scenerna, gjord i Sims 2. Det är helt sjukt coolt, och bland det häftigare jag sett. Dett andra klippet är en ihopklippning av filmens mest använda ord, vilket kan vara rätt roligt. Bra jobbat med klippningen iallafall.
På tal om film, såg jag i dag den gamla svenska ungdomsfilmen G, som jag fick i julklapp av Calle. Magnus Uggla gör i filmen en oförglömlig roll som nattklubbsägare, men medverkar i filmen gör också Niclas Wahlgren. Undrar om inte herr Wahlgren är den jag hatar mest just nu. Han är så sjukt hemsk. Usch.