En skyddad verkstad för meningslöshet

Försov mig imorse. Klädde på mig i all hast, och rusade mot spårvagnen, på väg mot jobbet.
När jag sitter på spårvagnen och läser Metro, lägger jag benen i kors, och får panik. Jag stirrar ner på en av de smutsigaste skorna i mannaminne. Tanken slår mig: "Vadfan, har jag tagit de lortiga skorna nu?!"

(Bör kanske tillägga att jag i dagsläget har tillgång till två par vita converse, där ett par är rena, fina och hela, medan det andra paret är småtrasiga och jättesmutsiga. Jag använder endast de hela och rena på jobbet)

Men nej då. Jag hade tagit EN ren, hel sko - oc en trasig, och lortig (Grå, nästan svart).
Det slår mig hur pinsamt detta är, och jag gör en snabb överläggning. Inser hur lång tid det skulle ta att åka hem och byta, och inser väl till slut att jag ska gå med omaka skor. En hel dag.

Förmiddagen går, och ingen verkar ha märkt något.
På lunchen - i hissen, märker en kollega mitt misstag och frågar "Varför har du två olika skor på dig?"
Jag förklarar situationen, och hon fick sig ett gott skratt. Kul för henne.

Lyckligtvis verkar ingen märka något under resten av dagen.
Men så kommer det - klockan 16:45 går jag ut i köket, och där sitter mina kollegor samlade. Min receptionist säger "Magnus, du kanske ska gå hem och byta skor snart", och så brister alla ut i ett gapskratt. De har sett det hela dagen, utan att säga något. Katastrofen är total.