Om ingenting
Jag halkar i mina tankar ofta in på väldigt konstiga spår.
Jag och Polisen såg en hare i Botaniska trädgården.
Och nu sitter jag här och tänker att det är rätt häftigt att vi andas samma luft, och lever i samma natur. Men ändå är så långt ifrån att förstå varandra.
Jag ska nog sova nu.
Jag och Polisen såg en hare i Botaniska trädgården.
Och nu sitter jag här och tänker att det är rätt häftigt att vi andas samma luft, och lever i samma natur. Men ändå är så långt ifrån att förstå varandra.
Jag ska nog sova nu.
Om att ha roligt på scouters bekostnad
(Foto: Joakim Nordlund)
Det är en liten artikel i den vidriga tidningen Aftonbladet som handlar om diverse stackare som missat tåg eller råkat ut för "mardrömsresor". Egentligen kunde jag inte bry mig mindre, men det är när jag kommer mot slutet av artikeln som jag börjar bubbla av skratt. Jag läser om 200 scouter vars tåg stått still i sju timmar. Och de små liven har inte heller fått någon mat. Jag citerar:
"I lördags åkte scouter från hela landet till ett stort läger i Mjösjöliden utanför Piteå. Scoutledaren Elsie-Britt Elf var ansvarig för att 200 av dem kom fram som de skulle. [...] Hälften av hennes scouter skulle åka tåg från Göteborg och hälften skulle åka från Stockholm. Båda grupperna fick sina tåg inställda i sista stund. Båda grupperna blev sju timmar försenade. [...] När scouterna väl kom fram – törstiga, hungriga och besvikna – hade de missat första dagen på lägret."
Ha ha ha. Så jävla roligt. Föreställ er 200 besvikna små scouter, som börjar göra pinnbröd av sätena och koka det lortiga vattnet på tågtoaletterna för att de snart är utsvultna. Snart blir de bli uttråkade och vips börjar de packa om sina ryggsäckar i några timmar så att de inte är snedpackade, för att sedan diskutera de nya Fjällrävenkåsorna och tävla i råbandsknop och pålsteak. Efter det tänder de en lägereld i utrymmet mellan två vagnar. Där sitter de sedan och sjunger "Kumbaya my loooord, Kumbayaaaa" i timme efter timme.
Efter allt som scouterna gjort mig, så återstår bara en tanke i mitt huvud. Och det är att det kan de gott ha, de små scoutasen.
Ha ha ha. Så jävla roligt. Föreställ er 200 besvikna små scouter, som börjar göra pinnbröd av sätena och koka det lortiga vattnet på tågtoaletterna för att de snart är utsvultna. Snart blir de bli uttråkade och vips börjar de packa om sina ryggsäckar i några timmar så att de inte är snedpackade, för att sedan diskutera de nya Fjällrävenkåsorna och tävla i råbandsknop och pålsteak. Efter det tänder de en lägereld i utrymmet mellan två vagnar. Där sitter de sedan och sjunger "Kumbaya my loooord, Kumbayaaaa" i timme efter timme.
Efter allt som scouterna gjort mig, så återstår bara en tanke i mitt huvud. Och det är att det kan de gott ha, de små scoutasen.
Etnologi
I morgon ska jag läsa en text med titeln "Olikhetens paradigm - intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande". Idéer på vad den kan tänkas handla om?
Lågt till tak
Jag har tänkt lite och kommit fram till en ganska (o)intressant sak. Det är nog en eller ett par decimeter för lågt till tak för att man ska kunna hänga sig i taket i sitt lilla studentrum på Olofshöjd. Om man inte kan knyta en väldigt kort snara då. Men jag tror ändå det blir för lågt.
Slutsats: Takkroken och det grova repet jag önskade mig i ett tidigare inlägg är strukna från önskelistan. Istället önskar jag mig nu; 1. mobiltelefon 2. kamera 3. espresso/kaffe-bryggare.
Slutsats: Takkroken och det grova repet jag önskade mig i ett tidigare inlägg är strukna från önskelistan. Istället önskar jag mig nu; 1. mobiltelefon 2. kamera 3. espresso/kaffe-bryggare.