En skyddad verkstad för meningslöshet

Jag köpte mig en grevéost igår. 708 gram kärlek. Grevé är i sanning en helt genialt god ost. Länge har jag lurat mig själv att prästosten är min favorit.

Men så är inte fallet. Grevé är favoriten. Det hade jag helt glömt bort. Måste vara flera år sedan jag åt denna ljuvliga produkt.

Jag går här i min lägenhet, fram och tillbaka till kylskåpet för att ta mig en eller ett par skivor. Antingen med lite smör, lite senap eller lite kaviar. Fast oftast helt naturell - det är då grevén uppnår sitt fullständigta smakcrescendo, anser jag.

När jag står där och tuggar min pånyttfödda kärleksost sätter sig ett gammalt minne på näthinnan.

Jag tror jag är 8-9 år . I mormor och morfars sommarstuga. Förmodligen var jag och brorsan där för att bli barnvaktade medan mor och far var i Paris.
 - Men vad har det med ost att göra? tänker ni då.

Jo, jag minns starkt hur vi åt hamburgare där, i stugan. Med ost. Smaken från den osten har etsat sig fast i mitt sinne. Jag tror nämligen det var första gången jag åt hamburgare med ost. Min introduktion in i cheeseburgarvärlden.

Hamburgare med ost. Och paprika. Hamburgare med grevéost och röd paprika. En perfekt kombination. Enkelhet när den är som bäst.

Jag vet inte varför jag skriver det här. Men jag tycker ändå det är ganska intressant att en smak väcker ett starkt minne.